Jämförelse mellan FX- och FTX-system i flerbostadshus

Rapport gjord av Svensk Ventilation 2018

Sammanfattning

Ventilation i flerbostadshus utförs i huvudsak med antingen FX-system eller FTX-system. I denna rapport har systemen jämförts utifrån flera viktiga faktorer, såsom systemuppbyggnad, teknisk komplexitet, robusthet, luftkvalitet, underhållsbehov och energiekonomi.

FX-system – funktion och egenskaper

Ett FX-system består av ett frånluftsaggregat med filter, fläkt och återvinningsbatteri, som normalt placeras i ett fläktrum på vinden. Frånluften sugs ut från kök, badrum och WC, medan uteluft tas in via uteluftsdon – i denna jämförelse placerade bakom radiatorer. Uteluften kan filtreras lokalt i respektive don.

Värmeåtervinningen sker via en värmepump, vanligtvis placerad i undercentralen i källaren, där värmen från frånluften tas tillvara.

För att tillräcklig mängd uteluft ska tillföras varje sovrum krävs ett tillräckligt stort undertryck i rummen. Systemet är känsligt för störningar – om exempelvis ett fönster öppnas i ett rum kan luftflödet i övriga rum minska kraftigt, även om dörrarna är stängda.

Genomförda mätningar visar att luftflödet i FX-ventilerade sovrum för två personer varierar kraftigt, mellan cirka 2,2 och 6,2 l/s, beroende på driftfall. I motsvarande FTX-ventilerade sovrum ligger luftflödet däremot stabilt runt 10 l/s, oavsett driftförhållanden.

Mätningar av koldioxidhalter visar också tydligt högre CO₂-nivåer i sovrum med FX-system jämfört med FTX-system, vilket indikerar sämre luftkvalitet.

Underhåll och drift

För FX-system är regelbundet filterbyte i uteluftsdonen avgörande och bör ske minst en gång per år. Om filtren inte byts ökar undertrycket i lägenheten, vilket gör att luft i stället tas in via byggnadens otätheter – något som kan försämra både luftkvalitet och komfort.

Ventilationsdelen i ett FX-system är enklare uppbyggd än i ett FTX-system, som kräver ett fullt tilluftssystem. Däremot är filterbyten betydligt mer arbetskrävande i FX-system. I ett hus med exempelvis 30 lägenheter kan det finnas upp till 120 uteluftsdon som kräver filterbyte, utöver filtren i frånluftsaggregatet. I FTX-system sitter samtliga filter samlade i ventilationsaggregatet, vilket förenklar service och underhåll avsevärt.

Värmesystem och teknisk komplexitet

På värmesidan är FX-systemet ofta mer komplext än FTX-systemet. Radiatorerna måste dimensioneras för att täcka både byggnadens transmissionsförluster och ventilationsvärmebehovet. I undercentralen tillkommer värmepumpar, cirkulationspumpar för värme, kyla och varmvattenackumulering samt flera styr- och reglerventiler.

Detta ställer högre krav på driftpersonalens kompetens och systemförståelse jämfört med FTX-lösningar, där värmeåtervinningen sker direkt i ventilationsaggregatet.

Energiekonomi och regelverk

Skillnader i energipris mellan el och fjärrvärme påverkar FX-systemens lönsamhet. Under stora delar av året – ofta upp till sju månader – kan elpriset vara tre till fem gånger högre än fjärrvärmepriset. I dessa perioder kan det vara mer ekonomiskt att stänga av värmepumparna och enbart använda fjärrvärme.

Problemet är att detta kan leda till att byggnaden inte når de energimål som sattes vid projekteringen, vilket försämrar den totala energiprestandan.

Införandet av en primärenergifaktor på 1,6 för el i Boverkets byggregler innebär dessutom att fastighetsel räknas upp med 60 %. Detta gör det svårare för FX-system med eldrivna värmepumpar att konkurrera med FTX-system, där värmeproduktionen ofta sker med fjärrvärme och en lägre primärenergifaktor. Det finns dock möjlighet att dessa faktorer justeras i framtiden.

Slutsats

Utredningen visar sammantaget att FTX-system sannolikt kommer att öka i andel framöver. FX-system bedöms få allt svårare att möta framtida krav på både energieffektivitet och god luftkvalitet. För projekt där långsiktig drift, stabil ventilation och framtidssäkrad energiprestanda är viktiga faktorer framstår FTX-system som ett mer robust val.