Kort svar: Renovering och tillbyggnad är det billigaste tillfället att installera eller bygga ut ett FTX-system, eftersom kanaldragningen är den största kostnaden och den blir enklare när väggar och tak är öppna. Dimensionera luftflödet på den nya totala golvytan (minimikrav 0,35 l/s per m² golvarea enligt Boverkets byggregler), bestäm kanalvägar och aggregatplats på ritningsstadiet, och kontrollera om befintligt aggregat har kapacitet för det nya flödet.
Varför passar FTX så bra vid renovering?
Kanaldragning är den största kostnaden och det största ingreppet i en FTX-installation, och vid renovering är konstruktionen redan öppen. Kanalerna kan därför läggas in utan extra rivning. Samtidigt blir huset ofta tätare efter tilläggsisolering och tätning, vilket gör att självdrag och ofrivilligt luftläckage inte längre räcker för luftkvaliteten.
Ett FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning) för ut förbrukad luft från kök, badrum och tvättstuga och för in filtrerad uteluft i sovrum och vardagsrum. Värmen i frånluften överförs till tilluften i en värmeväxlare. Moderna aggregat når ofta en temperaturverkningsgrad på 75 till 90 procent. Det betyder att större delen av värmen stannar i huset trots att luften byts.
Varför ta med FTX i bygget?
Det lönar sig att ta med FTX i samma projekt eftersom kanaldragning, ljuddämpning och aggregatplacering blir enklare och billigare när konstruktionen är öppen, och eftersom ett tätare hus kräver styrd ventilation.
- Lägre installationskostnad: Öppna väggar, bjälklag och vindsbjälklag gör att kanaler kan placeras utan håltagning i färdiga ytor.
- Trånga utrymmen: Där höjden eller utrymmet är begränsat finns lågprofilsystemet Quadrodec som kan läggas i konstruktionen. Flexibla kanaler kan användas för korta anslutningar men ger högre tryckfall än raka spirorör, så de bör hållas korta.
- Luftkvalitet i tät byggnad: När luftläckaget minskar behövs ett kontrollerat luftutbyte. FTX ger ett definierat flöde oberoende av väder och vind.
- Energi: Värmeåtervinningen kompletterar bättre isolering och tätning. Utan återvinning går en del av energivinsten förlorad i ventilationsluften.
- Ett samlat projekt: Ventilationen planeras tillsammans med el, VVS och konstruktion i stället för att läggas till efteråt.
Hur dimensionerar du luftflödet?
Utgå från den totala golvytan efter ombyggnaden. Minimikravet för uteluftsflöde i bostäder är 0,35 l/s per m² golvarea, och varje rum ska klara minst 4 l/s per person, enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8, 3 kap. 5 §). Lägg därefter till behov för kök, badrum och tvättstuga, som ofta bestämmer frånluftsflödet vid forcering.
Räkneexempel: En villa på 150 m² byggs ut med 30 m².
| Steg | Beräkning | Resultat |
|---|---|---|
| Flöde före tillbyggnad | 150 m² x 0,35 l/s | 52,5 l/s (ca 189 m³/h) |
| Flöde efter tillbyggnad | 180 m² x 0,35 l/s | 63 l/s (ca 227 m³/h) |
| Tillkommande flöde | 63 - 52,5 | 10,5 l/s (ca 38 m³/h) |
Om befintligt aggregat redan är dimensionerat nära sitt maxflöde räcker det normalt inte. Kontrollera aggregatets märkdata och injusterat flöde innan du bestämmer dig. Nya våtrum i tillbyggnaden höjer frånluftsbehovet utöver golvytekravet.
Vilka kanaldimensioner behövs?
Kanaldimensionen bestäms av flöde och lufthastighet. Som riktvärde hålls hastigheten kring 3 m/s i huvudkanaler för att begränsa ljud och tryckfall.
Tabellen nedan visar teoretiskt flöde för runda spirorör vid 3 m/s. Den är ett räkneexempel och ersätter inte en injusteringsberäkning.
| Kanaldiameter | Tvärsnittsarea | Flöde vid 3 m/s |
|---|---|---|
| Ø100 mm | 0,0079 m² | ca 24 l/s |
| Ø125 mm | 0,0123 m² | ca 37 l/s |
| Ø160 mm | 0,0201 m² | ca 60 l/s |
För exemplet ovan (63 l/s) ger en Ø160-huvudkanal för tilluft och en för frånluft en hastighet på drygt 3 m/s, alltså strax över riktvärdet. Grenarna till rummen dimensioneras med Ø100 till Ø125. Kanaler för uteluft och avluft samt kanaler i kallvind ska isoleras för att undvika kondens och värmeförlust. Placera ljuddämpare nära aggregatet och efter förgreningar till sovrum.
Var ska aggregatet placeras?
Placera aggregatet i ett utrymme med fri åtkomst för filterbyte och service, nära yttervägg eller tak för korta uteluft- och avluftskanaler, och med möjlighet till kondensavlopp.
Planera in följande medan konstruktionen är öppen:
- Fri servicezon framför aggregatet enligt tillverkarens anvisning.
- Avlopp eller kondensvattenledning med fall.
- Eluttag och plats för styrning.
- Tilluftsfilter (vanligen ePM1, tidigare kallat F7) och frånluftsfilter (vanligen ISO Coarse, tidigare kallat G4) som går att byta utan verktyg. Byt ventilationsfilter enligt tillverkarens intervall. Behöver kanalsystemet extra filtrering finns även filterboxar.
Tillbyggnad: nytt aggregat eller utökat system?
Befintligt aggregat kan räcka om det har kapacitetsmarginal för det nya totalflödet och kanaler kan dras till tillbyggnaden. Annars utökas systemet eller så installeras ett separat aggregat för tillbyggnaden.
| Situation | Rekommendation |
|---|---|
| Befintligt aggregat har marginal över nytt totalflöde och kanalväg finns | Dra kanaler till tillbyggnaden och injustera om hela systemet |
| Aggregatet går nära maxflöde redan idag | Byt till större aggregat eller komplettera med ett separat aggregat |
| Tillbyggnaden ligger långt från befintliga kanaler | Separat aggregat ger ofta kortare kanaler och lägre tryckfall |
| Hus utan FTX sedan tidigare | Dimensionera ett nytt system för hela huset, inte bara tillbyggnaden |
Oavsett lösning ska systemet injusteras efter ombyggnaden så att tillufts- och frånluftsflödena är i balans. Obalans ger över- eller undertryck och försämrar både verkningsgrad och komfort.
När är rätt läge att planera FTX?
Så tidigt som möjligt, helst på ritningsstadiet. Då kan kanalvägar, aggregatplats, genomföringar och don lösas innan stommen är stängd.
Om FTX tillkommer först när bygget nästan är klart krävs ofta håltagning, synliga kanaler eller kompromisser i aggregatplatsen, vilket ger högre kostnad och sämre resultat. Be konstruktören reservera schakt och genomföringar redan i bygghandlingarna.
Vanliga frågor
Vilket ventilationssystem passar bäst vid husrenovering?
FTX är ofta det bästa valet vid renovering. Konstruktionen är öppen så kanaldragningen blir enklare, och ett tätare hus behöver styrd ventilation med värmeåtervinning. Om kanalvägar saknas helt kan ett lågprofilsystem som Quadrodec eller ett rumsvis system vara alternativ.
Vilket ventilationssystem passar bäst vid husutbyggnad?
Det beror på om befintligt aggregat har marginal för den nya ytan. Räkna ut nytt totalflöde (golvarea x 0,35 l/s som minimum) och jämför med aggregatets kapacitet. Räcker det dras kanaler till tillbyggnaden, annars utökas systemet eller så kompletteras det med ett separat aggregat.
Vilka energieffektiva ventilationslösningar finns för renovering?
FTX med hög temperaturverkningsgrad är den mest energieffektiva lösningen eftersom den återvinner större delen av värmen i frånluften. Titta också på aggregatets SFP-värde (specifik fläkteffekt), som visar hur mycket el fläktarna använder per luftflöde. Lägre SFP ger lägre driftkostnad.
Måste man byta hela systemet vid en tillbyggnad?
Nej, inte alltid. Har det befintliga aggregatet tillräcklig kapacitet för det nya totalflödet kan det räcka att dra kanaler till den nya delen och injustera om systemet. Är aggregatet redan nära sitt maxflöde behöver det bytas eller kompletteras.
Hur mycket luft behöver ett hus enligt BBR?
Minimikravet för uteluftsflöde i bostäder är 0,35 l/s per m² golvarea. Kravet står i dag i Boverkets nya byggregler (BFS 2024:8, 3 kap. 5 §). För en bostad på 180 m² blir det 63 l/s, motsvarande ca 227 m³/h.
Behöver kanaler isoleras?
Ja, kanaler för uteluft och avluft samt alla kanaler som går genom kalla utrymmen ska isoleras för att undvika kondens och värmeförlust.