Man använder muff och nippel inom ventilation istället för hane och hona av flera skäl:

🔧 1. Det är ett branschspecifikt fackspråk

Inom ventilation, VVS och plåt har man i över 100 år använt:

• Nippel = hane (stickande del), alla produkter med tätningslist 

• Muff = hona (mottagande del)

Det är etablerade tekniska begrepp i:

• AMA

• Svensk standard

• Grossistkataloger

• Ritningar

• CE-dokumentation

"Hane/hona" är mer allmänt språk – muff/nippel är teknisk terminologi.

📐 2. Det är mer exakt i ventilation

Inom ventilation handlar det ofta om:

• Spiralrör

• Kanaldetaljer

• T-stycken

• Böjar

• Skarvar

Här beskriver muff/nippel exakt hur plåten är formad.

Exempel:

• Spiralrör är alltid med muff i båda ändar

• Böjar har normalt nippel i båda ändar men man kan köpa nippel/muff tex. B9KFX

• En skarvnippel används mellan spirorör

Det är alltså kopplat till själva plåtkonstruktionen – inte bara "passar i varandra".

🏗 3. Det används även inom VVS och rör

Begreppen finns även inom:

• Gängade rör

• Kopplingar

• Vatteninstallationer

• Gjutjärnsrör

Det är alltså ett industrispråk som går långt tillbaka.

⚖️ 4. Neutral och teknisk terminologi

"Hane och hona" används i många andra branscher (t.ex. el, kontakter), men i bygg- och ventilationsvärlden har muff/nippel alltid varit normen.

Det är:

• Mindre vardagligt

• Mer tekniskt korrekt

• Mindre tolkningsbart

🧠 5. Standardisering och ritningsspråk

På tekniska ritningar och i projektering måste språket vara exakt.

En konstruktör skriver:

Ø160 böj med muff/muff

Inte:

Ø160 böj hona/hona

Det skulle anses oprofessionellt i branschen.

🔎 Kort sagt

Ett tips: Om du någonsin står med två delar som båda är "hanar" (nipplar) och ska sitta ihop, så är det en muff du behöver däremellan!