Roterande värmeväxlare vs motströmsvärmeväxlare FTX-aggregat
Publicerad 2025-11-07 11:00 av Soliduct AB
Både roterande värmeväxlare och motströmsvärmeväxlare används i moderna FTX-system, men de har olika egenskaper, styrkor och svagheter.
Här kommer en utförlig, tekniskt korrekt jämförelse mellan dem 👇
🔄 Roterande värmeväxlare – princip & egenskaper
En roterande värmeväxlare består av ett roterande hjul (rotor) av tunn aluminiumplåt som snurrar mellan till- och frånluften.
När hjulet passerar den varma frånluften värms materialet upp – när det sedan roterar över till tilluftssidan överförs värmen.
Det finns även sorptionsrotorer, som kan återvinna fukt från frånluften till tilluften.
✅ Fördelar:
-
Hög total verkningsgrad (70–85 %), ofta inklusive fuktåtervinning.
-
Ingen frostbildning vid normal drift – klarar kallt klimat bättre.
-
Ingen kondensavlopp behövs, eftersom fukten återförs till tilluften.
-
Jämnare tilluftstemperatur vintertid, mindre risk för kallras.
-
Effektiv även vid låga luftflöden.
⚠️ Nackdelar:
-
Rörliga delar → kräver motor, rem och underhåll.
-
Risk för luftläckage (överföring av lukt, partiklar, fukt) mellan till- och frånluft.
-
Kan ge lägre verkningsgrad vid små aggregat.
-
Något högre ljudnivå från rotor och drivmotor.
🧊 Motströmsvärmeväxlare – princip & egenskaper
I en motströmsvärmeväxlare leds till- och frånluft i separata, korsande kanaler i motsatt riktning.
Värmen överförs genom tunna väggar mellan luftströmmarna, utan att luften blandas.
✅ Fördelar:
-
Mycket hög temperaturverkningsgrad (80–90 % eller mer).
-
Inga rörliga delar → mycket tyst och nästan underhållsfritt.
-
Ingen risk för luftöverföring – hygieniskt rent.
-
Kompakt och robust konstruktion.
⚠️ Nackdelar:
-
Ingen fuktåtervinning → risk för torr inomhusluft vintertid.
-
Risk för frostbildning i kallt klimat → kräver avfrostningsfunktion eller förvärmning.
-
Behöver kondensavlopp för att leda bort vatten.
-
Mindre effektiv vid obalans i luftflöden.
⚖️ Jämförelse i tabellform
| Egenskap | Roterande värmeväxlare | Motströmsvärmeväxlare |
|---|---|---|
| Verkningsgrad (värme) | 70–85 % | 80–90 % |
| Fuktåtervinning | Ja (med sorptionsrotor) | Nej |
| Risk för frost | Låg | Hög (under ca –5 °C) |
| Risk för luftläckage | Ja, viss överföring | Ingen |
| Underhåll | Kräver viss service (motor, rem) | Mycket låg |
| Ljudnivå | Något högre | Mycket låg |
| Kondensavlopp | Ej nödvändigt | Krävs |
| Lämplig för | Kallt klimat, varierande luftflöden | Hygienkrav, bostäder, tyst drift |
| Storlek | Kompakt | Något större vid samma flöde |
| Drift i kyla | Stabil, frostfri | Kräver frostskydd (förvärmare eller avfrostning) |
🌍 Vilken passar bäst i Norden?
| Scenario | Rekommendation |
|---|---|
| Kallt klimat (–5 °C och kallare) | ✅ Roterande växlare – bättre frosttålighet och fuktåtervinning. |
| Bostäder med fokus på ljudnivå och ren luft | ✅ Motströmsväxlare – tyst, enkel, ingen luftblandning. |
| Ventilation i labb, sjukhus, livsmedelslokaler | ✅ Motströmsväxlare – ingen risk för lukt- eller bakterieöverföring. |
| Kommersiella fastigheter med stora flöden | ✅ Roterande växlare – energieffektiv, stabil drift och fukthantering. |
🧠 Slutsats
-
En roterande värmeväxlare är generellt bättre anpassad för nordiskt klimat, tack vare att den inte fryser och återför fukt – vilket ger jämnare komfort vintertid.
-
En motströmsvärmeväxlare är däremot tystare, enklare och hygieniskt ren, men kräver frostskydd och kan ge torrare luft under vintern.
Kort sagt:
🔹 Roterande växlare: bäst för energieffektiv drift i kallt klimat.
🔹 Motströmsväxlare: bäst för tyst, hygienisk och luktfri ventilation i bostäder.