God ventilation förebygger mögel och avlägsnar lukter
Inomhusluften tillförs hela tiden partiklar, gaser och vattenånga från människor, material och maskiner. Utandningsluft och duschande är stora källor till fukt i inomhusluft.
Ventileras denna inte bort får man kondens, först på kalla ytor som fönster, kallvattenledningar och sedan kanske till och med på väggar och möbler. En tillräcklig ventilation avlägsnar lukter, matos och skadliga gaser från byggnadsmaterialet samt förebygger fuktrelaterade mögel och rötskador. Små barn är ännu känsligare för dålig luft och mögel än vad vi vuxna är, de har lättare för att utveckla allergier av dålig lukt och mögel som kan finnas i våra hus - Allergier som kan sätta livslånga spår. Med en kontinuerlig ventilation i ditt hus kan du andas en renare och friskare luft som ger dig möjligheten att behålla din och dina barns hälsa.
Det behövs alltså en effektiv ventilation för att kunna späda ut föroreningar och föra bort den förorenade/använda luften från byggnaden och tillföra så ren luft som möjligt. I vissa fall (pga pollen mm) behövs även den inkommande uteluften renas innan den tillförs luften inomhus.
Ur husets synvinkel och med hänsyn till risken för fuktskador är valet av ventilationssystem av stor betydelse. Långvarigt hög luftfuktighet inomhus kan göra att det börjar mögla på ytor och inredning och att fönster och konstruktioner både får ytliga och inre skador av mögel och röta. Det är speciellt viktigt att din ventilation är tillräcklig i sovrummen. Ett bra ventilationssystem ska fungera så att det blir ett svagt invändigt undertryck för att inte riskera att fukt letar sig via luften ut i väggar, fönster och upp genom vindsbjälklag och på vinden orsakar kondens och risk för mögel- och rötskador.
| REGLER
I Boverkets Byggregler om ventilation står att rum ska ha kontinuerlig luftväxling då de används. Uteluftsflödet ska vara lägst 0,35 l/s per m² golvarea. Det står vidare olika exempel på att t ex bostäders sovrum bör ha ett minsta tilluftsflöde på 4 l/s per sekund och sovplats. När det gäller frånluftsflödet bör man i kök respektive badrum ha ett minsta flöde på 10 l/s. |
Det totala utbytet av luft genom en byggnad bestäms delvis av den luft som avsiktligt tillförs via tilluftsventiler. Det tillkommer dessutom vad som kallas ofrivillig ventilation genom vädring, öppning av dörrar, fönster och genomläckning i otätheter. Ofrivillig ventilation beror på hur stora otätheter det finns i byggnadsskalet samt vilka drivkrafter som påverkar huset. Storleken på dessa drivkrafter beror på skillnader i temperaturer, den fria höjden i huset samt vindbelastning. Tätare hus ger som resultat en lägre ofrivillig luftväxling, hus med god lufttäthet måste därför alltid ha ett väl genomtänkt ventilationssystem med till- och frånluftsförsörjning genom ventiler.
Hur mycket behöver man ventilera?
Minimikravet i Boverkets Byggregler är 0,35 liter/s x bostadsytan utryckt i m². Luftflödet till ett hus på 150 m² blir: 0,35 l/s x150m²= 52,5 l/s.
Vilka rum har tilluft respektive frånluft?
Frånluft suger man i våtutrymmen samt kök. I vanliga rum som sov-, vardags-, allrum har man tilluftsventiler.
Övertryck eller undertryck i huset?
Man bör styra ventilationen så att undertryck råder. Med övertryck finns risk att man får varm fuktig luft ut i husets stomme. Vid kall väderlek kan då luften fälla ut kondens på kalla byggnadsdelar längre ut i vägg- och takkonstruktion. Vid ett system med enbart styrd frånluft får man automatiskt ett undertryck i huset. I ett system med styrd tilluft och frånluft FTX så kan man justera så tillflödet blir lite mindre än frånluften.
Vilka är för- och nackdelarna med mekanisk ventilation respektive självdrag? Finns det andra varianter också?
För att kunna garantera en kontrollerad luftomsättning erfordras oftast en mekanisk ventilation. Självdrag ger inte den här garantin. Vid spisen exempelvis, kan man inte garantera att stekos förs bort med mindre än att man har ett riktigt undertryck. Ur energisynpunkt krävs att man kan återvinna det mesta av värmeinnehållet i frånluften. För att övervinna tryckfallet i återvinningsbatteriet i frånluftskanalen måste man ha fläktstyrt luftflöde. För att kunna garantera en ren inomhusluft erfordras det filter i tilluften. Filtret ger upphov till ett tryckfall som måste övervinnas med fläkt. Vad man däremot ofta glömmer, är att man bör kunna variera luftflödet genom byggnaden efter behov. Med rätt styrning så erfordras det mekanisk ventilation i de flesta fall. Självdrag fungerar olika beroende av utetemperaturen. Drivkraften i ett självdragssystem utgörs av termiken, dvs varmluft stiger uppåt på grund av att den är lättare än kall dito. I äldre byggnader drogs alltid ventilationskanalerna i skorstensstocken. När man eldade i spisarna och kopplade till rökkanalen blev denna varm och värmde även frånluftskanalerna i skorstensstocken. Då värmdes frånluften och steg uppåt. Genom att öppna eller stänga frånluftöppningar kopplade till resp. frånluftskanal och genom att elda i spisen kunde man ventilera rummet. Drivkraften (fläkten) var alltså värmen från rökkanalen. Systemet fungerar inte om man inte har en drivkraft. Begrepp som man ser i dag som förstärkt självdrag (med s.k. hjälpfläkt) är inget annat än fläktstyrd ventilation. Ur energisynpunkt går det inte att skapa rätt inomhusklimat med självdrag och dagens energikrav kan inte uppfyllas med självdrag.
Ventilationsprinciper
Idag talar man ofta om självdragsventilation, olika typer av mekanisk ventilation och hybrid ventilation. Mekanisk ventilation arbetar med relativt höga tryckfall, vilket kräver mekaniskt arbete i alla lägen, därav namnet. Man skiljer på F - frånluft enbart, FT - till- och frånluft, FTX - till- och frånluft med värmeåtervinning.
Självdragsventilation
I äldre hus erhölls en naturlig självdragsventilation genom att luft strömmade in som tilluft via otätheter, speciellt runt fönster och frånluft och evakuerades genom skorstenen. Självdragsventilation är således ventilation utan fläktar och bygger på principen att luftrörelser skapas (skorstenseffekten) då varm luft strömmar från husets lägre delar via uppvärmda kanaler till uteluften i husets övre delar. Skorstensverkan ökar ju fler våningsplan luften strömmar igenom.
Självdragssystemets drivkrafter varierar med uteklimatet och vindens variationer. Under en kall och blåsig dag skapas bra drivkrafter och luftomsättningen blir stor med risk för drag, särskilt i ett hus med flera våningar. Ett enplanshus med god lufttäthet har under sommaren däremot obefintligt med ventilation. I ett sådant hus måste man fönstervädra sommartid för att få tillräcklig luftomsättning.
Nuförtiden är det inte är självklart att det finns varma genomgående kanaler (ger skorstenseffekt) i hus där ventilationen ska ske via självdrag. Tilläggsisolerar man fasader och/eller byter fönster ökar oftast hela husets täthet och minskar tilluften. För att säkerställa god ventilation i självdragsventilerade byggnader bör man minst komplettera systemet med tilluftsintag i sov- och vardagsrum samt frånluftsfläktar i kök och våtrum.
För mycket fönstervädring är en nackdel eftersom det är svårt att stänga ute bullrig utemiljö. Det är vidare svårt att filtrera tilluft via filter i ett hus med självdrag eftersom det blir stora tryckfall över dessa. Vidare kan man inte värmeåtervinna frånluften eftersom det är svårt att få frånluften genom en värmeväxlare utan mekanisk hjälp. En fördel med självdragsventilation är naturligtvis att det inte kräver någon energi för sin drift och att det inte alstras något buller.
Frånluftsventilation
I frånluftsventilerade hus sugs luften ut av en frånluftsfläkt (t ex med placering på vinden eller på taket). Tilluft sker via ventiler i ytterväggar och fönster. Frånluften sugs ut i kök och våtrum och eventuellt även via don i garderobs- och förrådsrum.
Frånluftsfläkten går kontinuerligt och säkerställer därigenom luftväxlingen. Trots detta kan frånluftsventilerade byggnader ha en alltför låg omsättning om fläkten är felinställd eller för svag eller otillräcklig tilluft. Det finns kanske inte tillräckligt med tilluftsdon, de kan vara stängda, felaktigt placerade eller igensatta. Det kan också vara svårt att säkerställa att tilluft tillförs på de mest lämpliga ställena.
I ett frånluftsventilerat hus kan man återvinna värme från frånluften. Man har möjlighet att filtrera tilluften eftersom fläktarna kan skapa ett tillräckligt stort sug över filtren. Nackdelar med systemet är att det kräver elektrisk energi och ger ibland störande buller från fläktar och don.
Hybridventilation
Hybridventilation kallas en blandning av självdragsventilation och mekanisk frånluft. Då självdragsventilationen är otillräckligt stöttas den upp av mekaniska fläktar så att en bestämd ventilationsgrad hela tiden erhålls. Denna typ av ventilationssystem kan vara lämplig i t ex klassrum där man ofta har ett värmeöverskott och litet behov av värmeåtervinning. Det är dock mycket mer komplicerat att reglera än andra system.
Mekaniskt från- och tilluftsventilation
Med en kombination av från- och tilluftsfläktar kan man balansera ventilationen så att luftflödena in och ut ur byggnaden blir lika stora. Varken ett undertryck eller övertryck behöver skapas. I praktiken strävar man dock efter ett visst undertryck i byggnaden.
Mekanisk från- och tilluft fungerar så att man centralt tar in uteluft, förvärmer och filtrerar denna och fördelar ut luften i tilluftsdon i första hand till de rum som har störst behov av ”ren luft” t.ex. sovrum och vardagsrum. Frånluftsdonen suger ut den använda luften i de mest förorenade rummen (i främsta hand kök och våtrum). Om systemet är utrustat med värmeväxlare (FTX-system) kan man återvinna större delen av värmen i frånluften innan den förbrukade luften lämnar byggnaden.
I ett hus med god lufttäthet och FTX-system erhålls bäst möjlighet till kontroll av luftströmmarna, flödet och den termiska komforten. Det krävs dock ett kontinuerligt underhåll med byte av filter och kontroll av flöden för att effektiviteten i systemet inte ska minska.
| RÅD
Otillräcklig ventilation kan visa sig som
|
Orsakerna till problemen med ventilationen kan vara brister som
- Dåligt fungerande självdragsventilation, speciellt sommartid
- Stillastående frånluftsfläkt
- Igensatta filter
- Igensatta frånluftskanaler
- Otillräcklig tilluft
| RÅD
Om någon av de boende har stora besvär med t.ex. pollenallergi och huset exponeras för mycket pollen, är mekanisk till- och frånluftsventilation med pollenfiltrering av tilluft bästa alternativa ventilationssystemet. Huset ska då även ha god lufttäthet så att den ofrivilliga ventilationen kan hållas låg. |